pappa.

jag och tomas lag pa stranden nar min mobil plotslit borjar gora ljud ifran sig. jag forstar ingenting, eftersom det inte ringt till mig pa sakert.. 3 veckor och innan dess annu langre.
det ar ett 0340 nummer. annu konstigare, eftersom jag inte kanner nagon i varberg. typ. jo, hannapanna, men jag trodde inte det var du.
jaja, tankte jag och ringde upp. och vem svarar? jo pappa! han jobbade nattskift pa jobbet och klockan var 02.00 pa natten dar.
nagonstans i mitt hjarta skrek det 'jag langtar hem!'. men det varade i en millisekund, tills jag aterigen insag hur bra jag har det har.

idag ska vi aka vidare mot newcastle, dar vinprovning och annu mer strandhang vantar. ska blir riktigt kul! snart ar vi i sydney igen och sedan vidare mot melbourne, som ar en stad jag langtar efter. manga liknar den vid stockholm och som vi alla vet ar ju stockholm the shit!

snart ska jag forsoka slanga upp lite bilder, far nog bli i overmorgon eller sa.
lev val allihopa, sa hors vi. tomas halsar!