nu är inte jag utsatt för en utav dom i dagsläget, nej, jag har hittat en som är toppen.
men. alla tjejer råkar ut för sviniga killar. någon gång i livet, förr eller senare så händer det alla. antagligen är det samma grej för killar som stöter på sviniga tjejer, för tro mig, dom finns också.
mitt perspektiv är dock att vara tjej och råka ut för sviniga killar.
det sjuka med killar som är "rövhålsbomber" som jag och mika brukar kalla dom för, är att man dras till dom. dom är charmiga och dom syns.
man lockas av någonting som dom har, och man går in med hela hjärtat även om man innerst inne misstänker att man kommer bli huggen i ryggen eller sårad i slutändan. man tänker "han kanske har varit ett dumhuvud innan, men när han är med mig kanske han är annorlunda". eller "jag kan ju inte döma honom innan han ens gjort något, han kanske har sårat andra, men jag måste ge honom en chans. han är ju helt fantastisk!".
man faller så lätt. man faller för humor, stil, smak, tyckte..
det svåraste är att slå sig loss innan man blir krossad. för man tror att han blir bättre, att det kanske bara var en gång han dissade en totalt och låtsades som att han inte kände en när man sågs ute, bara för att någon med massa status kom förbi och ville snacka med honom.
andra gången det händer förnekar man det.
man tar alldeles för mycket skit! det är patetiskt. been there, done that. det är det svåraste att ta sig ur det mönstret, men man måste tro på sig själv. jag är i och för sig ingen expert. jag har snarare haft tur än varit skicklig och stark.
dom har dålig självkännedom, de sviniga killarna och tjejerna. dom tror inte på sig själva. innerst inne är dom pyttesmå osäkra typer som måste trycka på andra för att känna sig större och bättre. dom får bekräftelse av att kunna avfärda någon gång efter gång men som ändå klamrar sig fast. en smart och mogen kille hade kunnat "dissa" en på riktigt, prata om det och förklara. sköta det på ett snyggt sätt, om han inte var intresserad. eller åtminstone låta det glida ut i sanden innan det gått för långt.
ett svin däremot måste liksom hänga och slänga med en, för att se hur länge man hankar sig kvar på de små doser av bekräftelse man får.
jag vet inte vad jag egentligen ville ha sagt, jag har tappat tråden. är man mogen kan man ta ett nej, men man måste också kunna ge ett nej och det i rätt tid. på så sätt undviker man att själv var ett svin.
onsdag 26 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
vill du gå med i "vi hatar svin som börjar på M"-klubben?
i´m in. i´m so in.
jävlar asså!
haha, jag. pust typ!
Skicka en kommentar